fredag 28 maj 2010

Öppna ditt hjärta av Coleen Murtagh Paratore

Chick lit för 12-åringar? Så kanske man skulle kunna kategorisera Öppna ditt hjärta av Coleen Murtagh Paratore. Det är första delen i en serie som heter Bröllopsfixarens dotter. Willa Havisham är på väg in i tonåren, hon älskar chokladdoppade körsbär och kärleksromaner, ja böcker överhuvudtaget. Det kretsar mycket kring kärlekens vara eller inte vara, för Willa själv men även för hennes mamma och mormor. Murtagh Paratore kallar det själv en ”litterär bok”. Varje kapitel inleds med ett citat av kända författare – Lewis Carrol, Roald Dahl, Anne Frank, Louisa May Alcott för att nämna några. Det finns även hänvisningar i texten till flera av författarna och deras verk. Kanske kan Murtagh Paratore bidra till att unga läsare får upp ögonen för någon av dessa klassiker och det får väl anses lovvärt. Själv blev jag faktiskt lite sugen på att läsa Unga kvinnor av Alcott…

Det är en ganska tunn historia, men berättad med en viss glimt i ögat får jag nog erkänna. Willas pappa dog när han störtade med en luftballong dagen efter mamma Stella och hans bröllopsdag. Efter den dagen är Stellas hjärta stängt för allt vad relationer och romantik heter. Willa å andra sidan längtar efter en pappa (tror hon i alla fall) och kämpar hårt för att mamman ska våga kärlek igen. När de flyttar till Stellas hemstad Bramble ser Willa snabbt en presumtiv pappa i grannen Sam och hon gör vad hon kan för att sammanföra honom med mamman. Det slår gnistor ganska fort men mamman gör vad hon kan för att förhindra någon vidare romans. Men skam den som ger sig. Slutet gott, allting gott som det sig väl bör i en bok fylld av förvecklingar och romantik.

Boken avslutas med det absolut längsta tackord jag någonsin läst, 5-6 sidor. Det blir nästan lite komiskt...

onsdag 26 maj 2010

Svarta vingar av David Almond

Svarta vingar av David Almond inleds på samma sätt som en av årets mest omtalade svenska romaner, Lilla stjärna, av John Ajvide Lindqvist - ett spädbarn hittas övergivet i skogen. I Almonds bok hittas flickan av Liam och Max, två killar i 13-årsåldern bosatta i Northumberland i norra England. En kaja och en mystisk vandrare i röd mössa tycks leda pojkarna till flickan. På korgen flickan ligger i finns en lapp: Snella ta hann om henne. Detta är ett Guds barn. Flickan, som ges namnet Alison, blir något av en katalysator i den fortsatta berättelsen som utspelar sig under några heta sommarveckor i början av 2000-talet, med kriget i Irak som ständig kuliss. Alison hamnar först i familjehem men av en slump, eller är det ödet, får Liams familj förmånen att ta hand om henne.

Almond ställer många frågor i boken. Den kanske viktigaste frågan är huruvida vi föds onda eller om det är så att den som skadas skadar andra – eller sig själv. Även här finns det stora likheter med Ajvide Lindqvists roman. De mest ondskefulla i boken är barn, barn som drivs till onda handlingar av andra barns provokationer, vuxenvärldens bristande uppmärksamhet och i ett större perspektiv, maktlystnad. T.o.m. huvudpersonen Liam, som växer upp i ett kärleksfullt hem, drivs till en ondskefull handling som överraskar både honom själv och läsaren. Det är också en bok om kärlek, om att vi alla är ”små vilsna själar i ett stort, stort universum” som behöver mycket kärlek för att växa upp till harmoniska människor.

Det finns så mycket att säga om Svarta vingar, som enklast kan sammanfattas i orden Läs den! Det är en fantastiskt bra bok, men bitvis riktigt omskakande. Den är klassad som ungdomsbok, men jag tycker att den passar från årskurs fem och uppåt. Men kanske bäst som högläsning, så att man kan diskutera boken tillsammans efteråt.

Läs även Skellig, Almonds debutbok, i vilken en annan liten flicka spelar en avgörande roll för handlingen.

David Almond har tillsammans med illustratören Jutta Bauer av IBBY (The International Board on Books for Young People) tilldelats 2010 års Hans Christian Andersen Awards, barnlitteraturens motsvarighet till Nobelpriset. Det är han väl värd.

onsdag 19 maj 2010

Tjejerna på Lövarö av Kajsa Gordan








2007 kom den första delen i Kajsa Gordans trilogi om tre tjejkompisar i 12-årsåldern, Kärlek & Dynamit. Jag var inte så förtjust i boken när jag läste den första gången för några år sedan. När jag nu har läst om boken och även läst de två andra delarna, Mod & fritt fall och Våga & vinn blir jag riktigt förtjust i alla tre böckerna. Först fick jag för mig att det handlade om ännu en ny deckarserie, men även om första delen innehöll något av en kriminalhistoria handlar det i första hand om tre tjejkompisar och deras glädje och bekymmer. Kajsa Gordan är lärare i svenska och har i många år arbetat på mellanstadiet och även skrivit manus åt Sveriges Radio och SVT. Detta märks i böckerna. De är välskrivna och berättar om barns vardag på ett sätt som jag tror att många tjejer och killar kan känna igen sig i. Jag kan också se att böckerna skulle kunna göra sig som teveserie.

I de tre böcker får var och en av tjejerna en lite mer framträdande plats samtidigt som vänskapen dem emellan skildras på ett spännande sätt. I den första boken får vi lära känna Molly lite närmare, Molly med bohemföräldrar och lantställe på Lövarö. I den andra boken, Mod & fritt fall är det Jennys tur. Jennys pappa har flyttat till Danmark och då han sällan hör av sig bestämmer hon sig för att ta saken i egna händer och leta upp honom. I den tredje boken, Våga & vinn, får Miryam lite mer plats. Hennes föräldrar kommer från Eritrea. Miryam själv är född i Sverige, känner sig svensk och tycker att pappans något stränga syn på hur flickor ska bete sig är jobbig. Dessutom har hennes föräldrar nyligen separerat. I bakgrunden i alla tre böckerna figurerar tjejernas tre förälskelser, Sebbe, David och Jonte. De har en nog så viktig plats i tjejernas liv, med det är i första hand vänskapen mellan tjejerna och deras vardag som skildras och detta på trovärdigt och sympatiskt sätt.

onsdag 12 maj 2010

Du är en gräslig man, herr Grums av Andy Stanton









På baksidan av boken Du är en gräslig man, herr Grums av Andy Stanton, finns en blurb av Philip Ardagh: ”Roligt? Det kan du lita på. Oroande storartat.” Ett uttalande av den kalibern gör mig alltid lite misstänksam. Dessutom är jag inte fan av ”roliga böcker” där det roliga består av att det händer ”roliga saker”. Men efter att ha läst Du är en gräslig man, herr Grums får jag nog ge mig. Det är rätt kul faktiskt! Det händer ”roliga saker” som faktiskt är rätt roliga och Andy Stanton leker med språket och litteraturen på ett sätt som jag tror tilltalar barn. Återigen en bok som nog gör sig bäst för högläsning.

En annan bok av Andy Stanton, Mr Gum and the dancing bear, vann Roald Dahl Funny Prize 2008, ett pris som instiftades för att återupprätta humorn i barnböcker. De yngre eleverna på min skola frågar ofta efter roliga böcker, men utbudet känns rätt begränsat. När jag gjorde en sökning på Roliga böcker i bibliotekskatalogen får jag upp ett tiotal böcker, mestadels böckerna i serien Hotell Gyllene Knorren, som jag tycker är måttligt roliga. Men det måste väl finnas fler? Vi kanske också behöver ett Roligaste boken-pris?

måndag 10 maj 2010

Fenomenet Widmark och Campingmysteriet

I dagarna har den 18:e boken i serien LasseMajas detektivbyrå , Campingmysteriet, kommit ut. Med anledning av det skriver Andreas Palmaer i DN en lite längre artikel om fenomenet Martin Widmark och hans böcker om Lasse och Maja i synnerhet. Palmaer menar att deckare för barn visserligen inte ska drypa av blod, men att med Campingmysteriet har ”gränsen för lama mysterier…passerats” och att själva mysteriet tom glömts bort. Palmaer skriver också om böckernas platta person- och miljöbeskrivningar och torftiga språk och att ”ängsliga föräldrar kan köpa böckerna i trygg förvisning om att ingen röker, svär eller beter sig olämpligt. LasseMaja är Familjen Bra, men utan ironin”, kanske med en outtalad hänvisning till den debatt som förs i medierna kring censur av barnböcker.

Utan att ha läst långt ifrån alla LasseMaja-böckerna kan jag nog hålla med. Man vet vad man får och i det ligger väl en viss trygghet. Palmaer inleder sin artikel med att "Först lär man sig läsa. Sedan slutar man aldrig att läsa LasseMaja". Än så länge lever även böckerna om LasseMaja ett tryggt liv. Det tillkommer hela tiden nya läsare, på min skola råder en fullkomlig Detektivbyrå-epedemi i år 1 för närvarande. Att Widmark på ett positivt sätt bidrar till svenska barns läslust, det råder det inget som helst tvivel kring, men även barn har ju rätt till bra intriger och det kanske inte är så lätt när man börjar närma sig det tjugonde mysteriet. Och ska jag var helt ärlig hoppas jag att någon annan än Widmark vinner Bokjuryn 2009, det finns ju så många andra läsvärda barnboksförfattare som behöver uppmärksammas.

torsdag 6 maj 2010

Frank och jag av Jonas Autio

En del små pärlor är tyvärr svåra att nå ut med bland eleverna. En sådan skimrande pärla är Frank och jag av Jonas Autio. Boken kom för några år sedan och jag har inte lyckats få många elever att läsa den. Men om man läste den högt för dem är jag övertygad om att de skulle gilla boken.
Jaget i Frank och jag går i trean, gillar landhockey och har en bästis som heter Jonte (har killar bästisar?) En dag dyker Frank upp och rör om i grytan. Frank är just hemkommen från USA, han är några år äldre och en sådan där kille i vars närhet det alltid händer saker. Ibland är det spännande och bra saker, ibland mindre bra, för att inte säga riktigt dåliga saker. Många vill vara hans kompis, föräldrarna däremot tycker att han är en kille som man bör hålla sig borta ifrån. Det uppstår en vänskap mellan Frank och bokens huvudperson, en vänskap som ibland sätts på hårda prov. Men Frank är också en riktig hjälte, en räddare i nöden.
Lika plötsligt som Frank dök upp försvinner han igen och saknaden blir stor.

Måste nog testa att högläsa den här innan sommarlovet…

Yxan av Gary Paulsen

Skrivs det inte väldigt få äventyrsberättelser nu för tiden? Det är synd tycker jag, för vi behöver äventyr i vår vardag, om än i bokform. Då får man lämna nyhetshyllan och botanisera bland de lite äldre böckerna och t.ex. ta Yxan av Gary Poulsen.



Brian är 13 år och på väg för att hälsa på sin pappa som bor Kanada. Som enda passagerare flyger han dit i ett litet flygplan. Under flygresan blir piloten akut sjuk och planet kraschlandar mitt ute i vildmarken. Mirakulöst nog överlever Brian kraschen och tack vare en yxa som hans mamma skickat med honom har han åtminstone en liten chans att överleva, trots att han är helt och hållet utlämnad till sig själv.

Någonstans har jag läst att Gary Paulsen på läsarnas begäran (som var missnöjda med slutet på Yxan) skrev en fortsättning, Vinter i vildmarken, som är minst lika spännande. I den här boken har Brian tvingats stanna kvar i vildmarken och med den annalkande vintern och kylan uppstår nya problem för Brian att lösa. Hur ska han t.ex. få tag på mat när det blir is på sjön? Kommer han överhuvudtaget att överleva?

måndag 3 maj 2010

Semlan och Gordon: Sommar och hemliga härligheter av Moni Nilsson













Förra året kom första boken om 12-åriga Semlan Nichlasdotter Liljestrand, Pappan med de stora skorna. Nu kommer del två, Sommar och härligheter. Semlan är skilsmässobarn och i det finns det naturligtvis en viss sorg, även om Semlan själv ser sig som ett lyckligt skilsmässobarn. Oftast i alla fall. Men Semlan är ändå glad att hon är ett skilsmässobarn på 2000-talet, för då är det lite vanligare att barnen bor hos båda föräldrarna. Annat var det när Semlans pappa var liten. Då försvann hans pappa och Semlan bestämmer sig för att söka upp farfar, som hon aldrig har träffat, för att få honom att berätta varför han aldrig hört av sig till sonen.
Så Semlan är en ung tjej med stora tankar och hon förundras själv över hur hennes hjärna så snabbt kan börja tänka på sorgliga saker, t.ex. att hennes bästis Gordon ska dö. Hon saknar mamman när hon bor hos pappan och pappan när hon bor hos mamma. Hon oroar sig för hur föräldrarna klarar sig på egen hand på samma gång som hon förfasar sig när någon av dem träffar en ny. Men hon har också mycket kärlek omkring sig och vuxna som faktiskt finns där för henne, när det gäller. Och så har hon ju Gordon, med honom kan livet aldrig bli tråkigt. Så det är ingen allvarsam bok. Tvärtom. Man bli lite glad när man läser den och man tror på att Semlan kommer att klara sig och kanske, kanske får hon i nästa bok till det med den spännande Lino…