måndag 7 februari 2011

Den dansande djävulen av Martin Widmark

Framsidan på Martin Widmarks nya bok Den dansande djävulen för snarast tankarna till en karneval i 1700-talets Venedig. När man börja läsa hamnar man dock så långt ifrån en flärdfull fest som det bara går.

400 meter under jord framlider Tyko Blom sina dagar och nätter med att leta silver, silver som ska finansiera despoten Herr Mazoos vidlyftiga leverne. Det är inte utan att tankarna nu i stället går till förtryckta människor runt om på vår jord, i dessa dagar av spirande revolutioner. För att folket kommer att göra uppror i gruvstaden och att Tyko kommer vara den eller en av dem som leder upproret känns rätt självklart redan från start. På så sätt känns upplägget rätt klassiskt -en despot, ett förtryckt folk och en befriare. Men själva miljön, gruvan och Tyko och de andra barnens extrema arbetsförhållanden, känns nytt och spännande. Lite Jules Verne möter Charles Dickens uppblandat med klassisk fantasy i form av parallella världar. Till varje kapitel följer en fantasieggande illustration av Henrik Tamm som arbetat för Dreamwork Animation med bl.a. Shrek. Det blir nog succé. Igen.

Två delar till är på gång i serien som heter Tyko Flores äventyr.

torsdag 3 februari 2011

Filmatisering av favoriten Isdraken

Efter tips här på bloggen läser jag, till min stora lycka, att Isdraken av Mikael Engström är på väg att bli film. Av DN att döma än så länge bara i form av en pilotfilm, men förhoppningsvis blir det "riktig" film som lyckas fånga allt det som är så speciellt med boken. Har du inte läst Isdraken så gör det!

Mitt lyckliga liv av Rose Lagercrantz och Eva Eriksson

Rose Lagercrantz och Eva Eriksson har gjort flera fina böcker ihop om Erik Metteborg. I böckerna om Metteborg figurerar även en liten flicka som heter Daniela, men kallas för Dunne. Nu har Dunne fått en alldeles egen bok och jag gissar att det kommer fler.

Vad är lycka? ja, det funderar vi väl alla över lite då och då. Ofta kommer man nog fram till att det är små saker i vardagen som får oss att känna lycka och så är det även för Dunne. Att få en groda av kusin Svante kan vara höjden av lycka eller att få gunga tillsammans med bästisen Ella Frida. Men Lagercrantz väjer som vanligt inte för det svåra och även om Dunne har lätt för lycka så inträffar det ibland saker som får henne att tvivla över sakernas tillstånd. Så t.ex. flyttar Ella Frida plötsligt en dag och lyckan vänds i en hast till djupaste olycka. Men i Dunnes värld tycks svårigheter vara till för att övervinnas och med hjälp av trygga personer i sin omgivning återvinner Dunne "lyckan" i sakta mak.

En riktig liten pärla som gör mig lycklig medan jag läser!