Den hemliga trädgården av Frances Burnett

100 år efter att originalet skrevs kom Den hemliga trädgården, skriven av Frances Hodgson Burnett, ut i en lättläst version förra året, återberättad av Peter Törnqvist och med färgsprakande illustrationer av Åsa Liljeholm. Man kan lätt konstatera att boken genomgått en rejäl ”make-over” bara genom att titta på omslaget, i alla fall om man jämför med den svenska upplaga som jag hade tillgång till.









Bokens format känns till en början lite klumpigt men gör också att Liljeholms fantastiska målningar kommer till sin rätt och de lyfter verkligen fram berättelsen om hur tioåriga Mary Lennox, uppvuxen i Indien och "arg som en sten i motvind", anländer till England för att bo hos sin morbror efter att föräldrarna dött i kolera. Mary hamnar hos sin morbror, Mr Craven, som efter hustruns död blivit en bitter och elak man. Inget drömläge för Mary med andra ord. Som tur är finns det andra människor på Misselthwaites herrgård, bland andra pigan Gwen och hennes lillebror Dickon. Gwen berättar om en fantastiskt trädgård som var Mr Cravens och hans älskade hustrus favoritplats. När Mrs Craven dog i barnsäng kom Mr Craven att hata trädgården, grinden låstes och sedan dess är trädgården en förbjuden plats. Mary blir nyfiken och hittar till slut den Hemliga Trädgården. Men trädgården är förfallen och i ett bedrövligt skick. Vilken tur att Mary har Dickon som är en fena på trädgårdsskötsel! Men vad är det för mystiska ljud Mary hör i herrgården, det låter som att någon gråter? Är det någon som är inlåst? Ytterligare ett mysterium att lösa för nyfikna Mary.

Jag är väldigt glad över Törnqvists version som fick mig att återupptäcka Den hemliga trädgården, en härlig berättelse om vänskap och om hur både människor och växter behöver kärlek för att växa.