Den första flickan skogen möter av Moa Eriksson Sandberg

Alla minns vi väl den där brytningsperioden mellan barndom och vuxenliv, hur man å ena sidan inte kunde bli stor snabbt nog och å andra sidan, hur jobbigt det var att inse att man en gång för alla måste lämna barndomen bakom sig. För att inte tala om hur jobbigt det kunde vara när man jämförde sig med de tjejer som hade extra bråttom in i vuxenlivet!
Moa Eriksson Sandberg skildrar den här tiden på ett mycket bra sätt i boken Den första flickan skogen möter. Det är en lite kittlande berättelse, men också spännande och t.o.m lite skrämmande. Boken handlar om Hanna, 12 år, och utspelar sig under barndomens sista sommar, den mellan årkurs fem och sex. Hanna bor med sin mamma och pappa och ganska lilla lillebror; det där med att ha en lillebror är ju mysigt ibland, men mest framkallar han bara känslor av avundsjuka hos Hanna. Det var bättre att vara endabarn. Det gnisslar lite i relationen mellan föräldrarna, men Hanna har svårt att förstå vad det är som egentligen händer. På kompisfronten är det också skakigt. Hur ska Hanna kunna välja mellan trygga Jonna som fortfarande gillar att leka eller spännande Sabina som solar toppless och hånglar med killar? Dessutom sker det ett mord i samhället, en något äldre tjej hittas mördad, vilket naturligtvis sätter skräck i hela samhället.

Den här boken tycker jag passar mogna elever i år fem och uppåt. Yngre barn kan allt få vara barn ett tag till…