Slaven av Teresa Cárdenas

En av de läsupplevelser jag minns allra bäst från min barndom är Onkel Toms stuga. Troligtvis var det mina föräldrar som tipsade mig om den, i upplysningssyfte. I dag är det väl knappast det ultimata valet om man vill läsa om slaveriet i skönlitterär form. Som tidsdokument är boken fortfarande viktig, den bidrog ju trots allt till att slaveriet avskaffades i USA, men den har också under senare årtionden kritiserats för att ha skapat en lång rad stereotyper när det gäller svarta.

Ett alternativ, eller kanske komplement till Onkel Toms stuga, är Slaven av kubanskan Teresa Cárdenas. Det är en vacker liten bok, både vad gäller utseende och språk. Innehållet är dock desto mörkare. Den handlar om en äldre man kallad Spårhunden; hans riktiga namn är det inte längre någon som kommer ihåg. Spårhunden har levt på en plantage hela sitt liv. Det är ett hårt liv att vara slav och åren av förnedring och ett liv i skräck har satt sina spår i den gamle mannen. När kvinnan Beira ber Spårhunden om hjälp att gömma en ung flicka som rymt från en annan plantage blir hans första reaktion att säga nej, av rädsla för hur vad det skulle kunna leda till för egen del. Men när han drar sig till minnes hur andra offrat sina liv för kampen för frihet och även det tillfälle då han själv blev räddad till livet av en annan slav, då mjuknar hans hjärta och han bestämmer sig för att hjälpa till. Så Slaven blir inte bara en vacker berättelse om en grym tillvaro, utan en också en uppmaning till läsaren att fundera över vad man själv är beredd att offra för en annan människas liv.

Slaven är utgiven av bokförlaget Trasten, som satsar på ”gränslös läslust och lyfter fram kända och okända författare från världens alla hörn”. Av Teresa Cárdena finns sedan tidigare Brev till mamma, som handlar om rasdiskriminering på dagens Cuba.

Höstens snyftare!

Nu har jag sett filmatiseringen av Peter Pohls Jag saknar dig, jag saknar dig! Det är helt klart en sevärd film, mycket tack vara Hanna Midfjäll och Erika Midfjäll, som spelar de ytterst självupptagna men härligt kaxiga systrarna Tina och Cilla.

Filmen är lite för lång och vissa skådespelarval känns rätt tveksamma. Ibland blir man näst intill generad över insatserna på bioduken. Men som helhet fångar filmen bokens innehåll mycket väl och man får ha ett hjärta av sten för att inte ryckas med i de känslostormar som drabbar Tina, familjen och vännerna, när Cilla dör i en bilolycka. Så ladda fickorna med pappersnäsdukar, ta med en god vän att hålla i handen och kryp in i biomörkret.

Jag saknar dig, jag saknar dig! av Peter Pohl & Kinna Gieth

För ett tiotal år sedan läste jag Peter Pohls bok Jag saknar dig, jag saknar dig! som bygger på en sann historia. Kinna Gieth förlorade sin tvillingsyster Jenny i en bilolycka. Kinna och Jenny hade läst och tyckt väldigt mycket om Pohls bok Alltid den där Anette! och efter systerns tragiska olycka kontaktade Kinna Pohl och frågade om han inte kunde skriva en bok om tvillingsysterns död och sorgen efter henne.

Pohl var till en början tveksam, men bestämde sig till slut för att skiva Jag saknar dig, jag saknar dig! tillsammans med Kinna. Vilken tur att han vågade! Det är en så fantastisk bok och väldigt, väldigt sorglig. Efter att jag hade läst boken läste två av mina döttrar den, de måste ha varit 10-12 år då och de blev lika gripna. Nu har boken blivit film och jag ska självklart se den. Tillsammans med mina döttrar.

Se filmen, men läs boken också!

Vinnare av Barnens romanpris 2011: Den gröna cirkeln av Stefan Casta

Det blev Stefan Casta som vann Barnens Romanpris i år med boken Den gröna cirkeln.Så här motiverar barnjuryn sitt val av bok: "Väldigt läskig och spännande. Kanske handlar den om framtiden. Har allt en bok ska ha. Krångligheten får man ta som en utmaning. Även vuxna kan läsa den."

Den del av motiveringen som lyder "Krångligheten får man ta som en utmaning" tycker jag är alldeles underbar. Den ger mig hopp om mänskligheten och läsningens framtid, att vi inte ska väja för det svåra utan att ta det främmande som en utmaning i stället.

Jag ser verkligen fram emot att få läsa Den gröna cirkeln!

Rum 213 av Ingelin Angerborn

Än är det lite kvar av sommarlovet och för den som söker en spännande, läskig och dessutom lite romantisk bok kan nog få böcker passa bättre än Rum 213 av Ingelin Angerborn!

Elvira hamnar lite av en tillfällighet på kollo. Ett riktigt mysigt sommarlovskollo med härliga bad, kanotpaddling, spökhistorieberättande kring öppen eld - och snygga killar. På kollot lär hon känna Meja och Bea, som hon dessutom får dela rum med. Rum 213. Samma bokstäver och siffror som Elvira ser på en gammal röd bil strax innan hon kommer fram till kollot. Ganska omgående börjar det hända andra oförklarliga saker; fönster som slår igen, saker som försvinner, mystiska ljud och kryptiska meddelanden. Vad är det som händer? Flickorna försker hitta naturliga förklaringar men blir allt mer övertygade om att det rör sig om något helt annat.

Det här är en spökhistoria av klassiskt snitt. Någon går igen och när Elvira, Meja och Bea söker upp den gamla damen i det röda huset börjar de sakta men säkert närma sig den hemska sanningen. Rum 213 är lättläst, men läskig och spännande. Kanske inget att sätta i händerna på den som är på väg till sitt livs första kollovistelse, men perfekt läsning för alla oss andra!

Barnens romanpris 2011

Snart är det dags för de fem barnen från Ängårdsskolan i Linköping att utse vinnaren av Barnens romanpris 2011.

Men först ska dom i tre program, den 9, 10 och 11 augusti i P1 klockan 11.03, diskutera de nominerade böckerna, för att slutligen den 12 augusti utse vinnaren. Barns sätt att läsa och diskutera böcker brukar ha mycket att lära oss vuxna, så sätt på radion och lyssna! Förra årets program var sååå hörvärda! De nominerade böckerna i år är Alice varannan vecka av Bo R Holmberg, Nyckelbarnen av Sara Kadefors, Som trolleri av Mårten Melin, Den gröna cirkeln av Stefan Casta och VM-sommar av Magnus Ljunggren. De tre första har jag läst och skrivit om på Ge mig boken! Alla tre skulle vara värdiga vinnare av ett Barnens romanpris, även om jag personligen nog skulle ha röstat på Kadefors eller Melin. Men Casta (läs Näktergalens sång!) och Ljunggren skriver ju också väldigt bra så utgången är oviss!

Dracula, återberättad av Pauline Francis

Efter alla hundratals vampyrböcker och vampyrfilmer som kommit under senare år kan det vara skönt och t.o.m lärorikt att gå "back to basic". Jag måste erkänna att mina Dracula-kunskaper var ganska begränsade, men efter att ha läst Bram Stokers Dracula, återberättad av Pauline Francis, har jag full koll på läget.

Trots att det är en kortfattad version, drygt 70 luftiga sidor, är det rejält spänannde. Precis som i orginalet berättas historien, från Jonathan Harkers entré i grevens slott till den dagen då greven ligger med näsan i vädret och kniv i hjärtat, genom tre personers dagböcker - Jonathan Harkers, som är den person som åker till Transylvanien för att hjälpa greve Dracula att köpa ett hus i London, hans flickvän Mina Murrays och Doktor Sewards. Det är gott om vassa tänder, röda ögon, blodfattiga kinder, iskalla håriga händer, en måne som lyser över de transylvanska bergen, ja helt enkelt riktigt, riktigt läskigt.

Det är Hegas som gett ut boken, med läsnivå 5, vilket enligt förlaget innebär att "språket närmar sig det litterära". Och visst är den här versionen av Dracula ett ypperligt exempel på att det går att återberätta en klassiker. Det är helt klart en välskriven och läsvärd bok. Förhoppningsvis kan den få barn och ungdomar, och för den delen även vuxna, att våga närma sig orginalet.

Det finns tre böcker till i samma serie, Baskervilles hund, Dr Jekyll och Mr Hyde och Frankenstein, med lika lockande framsidor som Dracula.

Bänkad av Helena Karlsson

Bänkad av Helena Karlsson med bilder av Johan Unenge är en tunn bok men den rymmer en hel värld. I alla fall hela den värld som betyder något om man är 15 år och brinner för att spela fotboll. Och det gör killen i Bänkad, han spelar fotboll i ett och samma lag sedan nio år tillbaka, det senaste året med träning och match. Men nu är det inte lika kul längre. Efter några missar på plan och kompisarnas svek är det riktigt deppigt och det är lätt att ge upp. Eller ta revansch!

Bänkad är utgiven av Hegas förlag, läsnivå 1, vilket innebär att det är en bok för den just har lärt sig att läsa eller har ett mycket begränsat ordförråd. Cd-bok medföljer.

De stulna barnen av Jo Salmson

Fantasy med touch av romartiden, så kanske man skulle kunna beskriva De stulna barnen, första delen i Jo Salmsons nya serie Häxfolket. Det utspelar sig i landet Tanirien, som tidigare legat i fejd med och besegrat det fruktade Häxfolket.

Sol bor i Villan i landet Tanirien, där hon är hjälpreda åt kokerskan Misana. I villan bor också Eno, son till en handelsresande och Arel, son till Villans ägare. Sol har alltid känt sig annorlunda, ljus och blek jämfört med alla andra i Tanirien och när hon rör sig utanför Villan är det många som kastar glåpord efter henne. Eno och Arel har dock alltid behandlat henne som en jämlike, men Sol förstår att hon har ett annat ursprung än de två vännerna. En dag får hon av en slump veta att hon tillhör Häxfolket. När Häxfolket besegrades tog ett stort antal barn som gisslan, varav Sol är ett. Vad ska nu hända? Kommer Eno och Arel att svika sin vän? Och dessutom ryktas det om att Häxfolket är på väg att anfalla Tanirien, är nya strider på gång?

Efter serierna Almandrarnas återkomst och Drakriddare är Jo Salmson tillbaka med en ytterst spännande och välskriven bok vars fortsättning, Fly Sol, fly! man garanterar kastar sig över när boken är slut.

Extra : En morgon stod hon bara där av Per Nilsson

En av mina favoritböcker är Han hette Skellig av David Almond. Jag kom att tänka på den boken när jag närmade mig slutet av Extra : En morgon stod hon bara där av Per Nilsson. Kanske är det tom så att Per Nilsson inspirerats av Almond.

Pim-Pim är döpt efter halstabletten. Förutom det ovanliga namnet är han en alldeles vanlig kille. Med skilda föräldrar. Ett faktum som ibland är lite jobbigt men som för det mesta känns rätt ok. En dag börjar det en ny tjej i klassen. Också hon har ett ovanligt namn, Extra, ja hela hon är ovanlig! Blek, i det närmaste vit som lättmjölk, ögon blå som en sommarhimmel och med en doft av äpple. Men det är också något mystiskt med Extra. Hon och Pim-Pim får till en början bra kontakt, men efter ett tag ignorerar Extra Pim-Pim totalt. Han fattar ingenting och börjar snoka runt för att ta reda på vem Extra egentligen är. Är det hon som uppträder på Cirkus? Är trollkarlen Malaki hennes pappa? Och vad händer egentligen i det mystiska huset där de bor?

Samtidigt. Pim-Pims älskade fröken Mia-Maria har adopterat en flicka från Kina. Strax efter hemkomsten blir Maya mycket sjuk. Pim-Pim får en aning om att Extra kanske kan vara den som kan rädda flickans liv. Men hur?

Det är nästan en liten religiös touch över Extra : En morgon stod hon bara där, precis som Han hette Skellig. Fast egentligen handlar det nog mer om att se till det goda i människan och våga tro på vardagsunder. Per Nilsson skriver som vanligt både bra och spännande, boken är en liten trösterik pärla. Fortsättning följer redan i augusti, i Extra : En ängel har landat. Bra att man inte behöver vänta så länge på uppföljaren!