S som i skräck; Bortförd av Ewa Christina Johansson

Saga och Sigrid bor i hyreshusen bredvid varandra. När Saga är i sitt rum kan hon se rakt in i Sigrids rum. Och det känns bra, de är nämligen bästa vänner. Sigrid spelar mycket onlinespel. Nu har hon fastnat för ett nytt; S som i skräck. Hon är som besatt och spelar varje ledig stund. I vanliga fall är hon bäst i klassen på proven, men nu är till och med Sagas resultat bättre.

En dag när Saga kollar genom fönstret in till Sigrid sitter Sigrid som vanligt och spelar. Men plötsligt stelnar hon till och stirrar bara på skärmen. Saga kan inte se vad det är som fångat henne, skärmen är lite vänd åt sidan.

"Sigrid tryckte nästan näsan mot skärmen innan hon plötsligt drog sig tillbaka igen. Hon tittade mot fönstret. Ungefär som om hon var rädd att det stod någon där utanför och tittade in på henne. Jag vinkade, men hon vinkade inte tillbaka. Det verkade inte som om hon såg mig. Kanske tittade hon egentligen inte ut genom fönstret, utan lite mer vid sidan om. Koncentrerat först. Sedan allt mer häpet. Och till sist såg hon nästan...rädd ut?" (s. 16-17)

Saga smsar och frågar vad det är som händer, och medan hon snabbt läser svaret - att det är något konstigt med spelet - så hinner Sigrid försvinna. Saga är säker på att hon inte har lämnat lägenheten, för hennes mobil ligger kvar på skrivbordsstolen. Sigrid går aldrig någonstans utan sin mobil. Dörren till hennes rum är dessutom stängd. Det brukar den bara vara när Sigrid sitter vid datorn och spelar. Annars står den alltid öppen. Så var är hon?

Senare kommer Sigrids mamma och knackar på hos Sagas familj och frågar efter Sigrid. Hon är mycket riktigt borta. Fast att jacka och skor står kvar i hallen. Föräldrarna bestämmer sig för att organisera telefonkedja och gå ut på stan och leta. När Sigrids kille Hugo ringer och får höra vad som hänt frågar han direkt om hon försvann när hon satt framför datorn. Han berättar att tre ungdomar i Danmark har försvunnit spårlöst när de spelat S som i skräck, och han tror att de på något sätt har liksom blivit knuffade in i spelet. Saga blir kallsvettig. Spelet går ut på att överleva en attack av zombier, varulvar, vampyrer och andra hemska varelser. Tänk om...nej, det kan väl ändå inte hända på riktigt? Skulle Sigrid vara inne i ett dataspel?! Och hur ska de i så fall få ut henne, levande?

S som i skräck; Bortförd är del 1 i en ny lättläst serie av Ewa Christina Johansson. Författaren bygger skickligt upp spänningen och boken slutar med en cliffhanger. Hoppas del 2 kommer snart!

9789175435534

Superkorta skräckisar av Andreas Palmaer

Höstlovet närmar sig och då laddar jag upp med rysare, spökhistorier och andra läskiga berättelser. Superkorta skräckisar är en ny lättläst bok med lagom farliga historier. Och lagom långa också, varje berättelse är en eller två sidor. Illustrationerna är i färg och stor del av historien ligger i bilderna.

Vad sägs om flickan som drömmer en mardröm om läskiga varulvar och smyger in för att lägga sig hos sin mamma och pappa. "Är du rädd? Kom och lägg dig hos oss.", säger de lugnande inifrån sitt sovrum. Men när flickan gläntar på dörren ser hon att mamma och pappa har förvandlats till varulvarna i drömmen!

Eller kompisarna som har varit inne i klädaffärens provrum alldeles för länge.  De märkte aldrig när butiken stängde och personalen gick hem. Nu är de alldeles ensamma. Eller kanske inte? Någon rör sig där ute. Provdockorna lever!

Superkorta skräckisar passar dig från 6 år som vill ha en lättläst och lagom läskig bok.

9789150119626

Varulvens hemlighet av Kristina Ohlsson

Skogen vid det lilla samhället Eldsala brinner. Brandmännen försöker få bukt med elden som sprider sig snabbt. De tror att branden är anlagd. "Någon vill att skogen ska brinna", säger en brandman till Herbert och Sally.

När Herbert kommer hem har farfar tänt en brasa. Den värmer gott i höstmörkret. Plötsligt hör de ett ylande ljud utanför huset. I mörkret står en hund. Den är väldigt stor och pälsen är blank. Farfar går ut för att schasa bort den. Då närmar den sig med ett morrande.

"Farfar låste dörren bakom dem. Flera gånger tittade han oroligt ut genom fönstren.
-Vad är det, frågade Herbert.
-Inget, sa farfar.
-Det är det visst, sa Herbert. Det är något med hunden.
Farfar skakade på huvudet.
-Jag hade fel, sa han. Det där var ingen schäfer. Jag tror inte ens det var en hund. Det var något annat. Något farligt."

Dagen efter går Herbert och Sally till sitt hemliga ställe i skogen. Vilken tur att elden inte hann sprida sig dit! I den gamla kvarnen klättrar de upp och sätter sig. Då hör de ylandet igen. Kanske är det en varg? Herbert berättar för Sally att han i går kväll tyckte sig se att djuret hade illgröna ögon, men farfar inte trodde på honom. På vägen hem genom skogen stannar de vid avspärrningen som polisen satt upp runt det nerbrunna området. Brandmannen de träffat dagen innan hade visserligen sagt till dem att man absolut inte fick beträda området - att det fortfarande glödde i marken och att det när som helst kunde börja brinna igen - men det är väldigt mörkt och Sally känner sig jättekissnödig...Träden är kala och svarta och det luktar rök, men det ser inte ut att vara någon fara? De bestämmer sig för att gena genom avspärrningen trots allt. Efter några meter hör de ett ljud. Något eller någon närmar sig snabbt. Det är den där vargen eller vad det nu är! Den verkar ha bråttom och springer snabbt förbi dem vidare in i skogen. Puh! Det var nära ögat!

Strax är Herbert och Sally ute ur det avspärrade området. Här är mossan är grön och skogen luktar som vanligt igen. Då ser de en stövel sticka ut under en stor yvig gran. I stöveln finns ett ben. Herbert och Sally vill helst bara springa därifrån, men inser att det kan vara någon som är skadad och som behöver hjälp. För det är väl inte en död människa?!

"De smög närmare. Gummistöveln rörde sig inte. Till sist var de så nära att de kunde sätta sig på huk och titta på mannen som låg på marken. I samma sekund satte han sig upp. Herbert och Sally kastade sig baklänges när de såg hur mannen såg ut. Han hade ett stort sår på halsen. Ur såret rann rött, tjockt blod. -Hjälp mig! väste mannen. Hjälp mig!"

Herbert och Sally har aldrig sprungit så fort förut. Väl hemma hos Sally skriker de till hennes pappa att ringa ambulans, att det ligger en blodig man i skogen. Pappa ringer, och säger sen att de måste springa tillbaka till Eldsalavägen och möta upp ambulansen. Ambulansen kommer inte kunna ta sig fram genom skogen, utan ambulanspersonalen måste ta sig fram till fots med en bår. Herbert och Sally måste visa dem var mannen ligger.

De närmar sig platsen. Herbert känner igen den stora yviga granen. Ambulansmännen går bakom. Stöveln syns inte nu. Marken under granen är tom. Ingen man. Inget blod. Inte ett spår av att det nyss låg någon där och blödde ymnigt. Vart har mannen tagit vägen?!

Varulvens hemlighet är uppföljaren till Zombiefeber som kom ut 2016, och som jag då bloggade om. Böckerna är spännande och lagom läskiga. Det känns som att man står där i skogen med Herbert och Sally, känner lukten av rök och mossa, och tittar undrande efter den blodige mannen. Vart har han tagit vägen, och vad har hänt? Vad är det för ryslig varelse som springer ylandes genom skogen? Det kan ju inte vara en varulv, för de finns väl ändå inte?

Passar dig som gillar rysare och är 10 år och uppåt.

9789188279477